Amning

Just nu helammar jag lillprinsen och hoppas få göra det länge:-)
Med koliken och min kostförändring kommer många tankar kring amning, ihop med rädsla för att inte kunna amma. 
Med lillsessan försvann mjölken i samband med koliken och processen att bli mjölkfri. Jag kände så starkt hur mjölken bara försvann och eftersom det upprepar sig så tänker jag mycket varför det blev så.

Kom på en sak igår som jag och mannen grunnade över. Lillsessan hade långa skrikperioder på timmar då hon inte kunde äta och stimulera brösten. Efteråt somnade hon helt utmattad och sov en bit in på natten. Detta höll i sig i många veckor och reslutatet kan ju faktiskt vara mindre och mindre mjölk.

Nu tänker jag noga på att äta ofta, dricka mycket och amma länge.

Första veckorna var mannen hemma och han skötte det berömda markjobbet ( mat, stöd, disk ). Då satt jag å amma, å amma, å amma och hade massor med mjölk. Nu har jag fått mer krav, förskola för lillsessan, hushåll, kolik som stressar. Jag lägger lätt ner lillprinsen när han ätit klart och snuttandet sker på nappen. Det får jag också se upp med, han måste vara nära mig mycket för att stimulera. Får tänka på att alla anledningar att komma till bröstet fortfarande gäller:-) Det är också han som lägger beställning. Suger han inte, kommer ju ingen beställning. Sista dagarna har jag varit noga och beställningen har idag kommit:-)

Jag får helt enkelt prioritera rätt, ett städat och organiserat hem är ett högt pris om det stör amningen!
Alltså, städa, stressa mindre och amma, knyta an och mys mera:-)
Tycker det låter rätt Nice:-)
Det är lätt att få för höga krav och vilja klara allt och gå allt att se bra ut:-) Prio är barnen:-)!!

Nån som förstår hur jag tänker? Kan det ligga nåt i det?

Förresten, klockan är halv 6 och lillprinsen ligger i min famn och sover:-), inga skrik idag (än) undrar hur det går ikväll? Snart hinner mannen hem från jobbet med:-)