Pedagog vs mamma
Hjälp hur svårt som helst att balansera dessa två helt olika roller!
Jag jobbar som förskollärare och jobbar med barn i förskoleåldern, alltså precis med samma åldersgrupp som lillsessan! Jag älskar mitt jobb och brinner för pedagogiken och hur den utvecklas. Jag har genom mina arbetsverksamma år fått både ny kunskap och erfarenhet vilket jag är stolt över och vill ständigt utveckla:-)
Hemma är jag mamma som är bland det bästa som har hänt mig! Minns alla gravidmagar som jag sett genom åren på jobbet och det har fått mig att längta så efter en egen gravidmage och att få min egna familj. En förälder sa till mig när jag väntade lillsessan och det började synas:
- Gratulerar, det barnet kommer att få den bästa mamman!
Jag blev så otroligt glad och den kommentaren bär jag med mig! Det är bara så enkelt att mammarollen betyder otroligt mycket för mig och att ha en dotter på tre år och en liten till som kommer att berika våra liv om ca 6 veckor känns så fint!
I mammarollen är jag trygg och lika så i min roll som pedagog på jobbet, det är när man behöver vara en lagom mix av båda som det blir lite krångligt och jag börjar leta kryphål:-) När trotsen och den egna viljan sätter in och jag ska vara rättvis och lyhörd samtidigt som jag ska vara konsekvent vara en stark förälder. Haha det håller ju inte riktigt alla gånger.
Jag är lite inne på konsten att kunna säga nej till sitt barn i de rätta lägena och få säga ja när det är tillåtet. Hmm det är en svår balans. Pedagogen i mig är konsekvent och målmedveten, medan mammahjärtat skriker:
- ja, ok, det får du, i alla lägen!!!:-)
Jag vill att lillsessan ska lära sig att ibland blir det nej för att något inte blir bra eller innebär en risk. Ibland blir det nej för att det är lagom med ett visst antal glassar mm:-)
Samtidigt vill jag att hon ska känna att hon får pröva alla sina ideér och får upptäcka och utforska det hon vill!
Hjälp det är svårt att vara förälder! Jag och min man diskuterar ofta hur vi ska tänka och göra i svåra lägen när vi blir prövade av en stark liten tjej och vi brukar tillsammans komma fram till bra lösningar och sätt att hantera olika situationer.
Ibland hade det varit så enkelt att få en How To Guide där det står precis hur man ska göra, samtidigt som det är himla bra att det inte är så enkelt eftersom alla är olika och känner, tycket och tänker helt olika. Jag har alltid trott på det här enkla om att olika är rättvisa, inte att lika är rättvisa. Kanske att lika är rättvisa när vi pratar antalet godisbitar:-) Där är jag inte än:-)!!
Undrar om nån förstår mitt grubbleri:-)
Jag jobbar som förskollärare och jobbar med barn i förskoleåldern, alltså precis med samma åldersgrupp som lillsessan! Jag älskar mitt jobb och brinner för pedagogiken och hur den utvecklas. Jag har genom mina arbetsverksamma år fått både ny kunskap och erfarenhet vilket jag är stolt över och vill ständigt utveckla:-)
Hemma är jag mamma som är bland det bästa som har hänt mig! Minns alla gravidmagar som jag sett genom åren på jobbet och det har fått mig att längta så efter en egen gravidmage och att få min egna familj. En förälder sa till mig när jag väntade lillsessan och det började synas:
- Gratulerar, det barnet kommer att få den bästa mamman!
Jag blev så otroligt glad och den kommentaren bär jag med mig! Det är bara så enkelt att mammarollen betyder otroligt mycket för mig och att ha en dotter på tre år och en liten till som kommer att berika våra liv om ca 6 veckor känns så fint!
I mammarollen är jag trygg och lika så i min roll som pedagog på jobbet, det är när man behöver vara en lagom mix av båda som det blir lite krångligt och jag börjar leta kryphål:-) När trotsen och den egna viljan sätter in och jag ska vara rättvis och lyhörd samtidigt som jag ska vara konsekvent vara en stark förälder. Haha det håller ju inte riktigt alla gånger.
Jag är lite inne på konsten att kunna säga nej till sitt barn i de rätta lägena och få säga ja när det är tillåtet. Hmm det är en svår balans. Pedagogen i mig är konsekvent och målmedveten, medan mammahjärtat skriker:
- ja, ok, det får du, i alla lägen!!!:-)
Jag vill att lillsessan ska lära sig att ibland blir det nej för att något inte blir bra eller innebär en risk. Ibland blir det nej för att det är lagom med ett visst antal glassar mm:-)
Samtidigt vill jag att hon ska känna att hon får pröva alla sina ideér och får upptäcka och utforska det hon vill!
Hjälp det är svårt att vara förälder! Jag och min man diskuterar ofta hur vi ska tänka och göra i svåra lägen när vi blir prövade av en stark liten tjej och vi brukar tillsammans komma fram till bra lösningar och sätt att hantera olika situationer.
Ibland hade det varit så enkelt att få en How To Guide där det står precis hur man ska göra, samtidigt som det är himla bra att det inte är så enkelt eftersom alla är olika och känner, tycket och tänker helt olika. Jag har alltid trott på det här enkla om att olika är rättvisa, inte att lika är rättvisa. Kanske att lika är rättvisa när vi pratar antalet godisbitar:-) Där är jag inte än:-)!!
Undrar om nån förstår mitt grubbleri:-)
Kommentarer